En stickad kofta till en minimänniska

En dag i höstas fick jag reda på att jag skulle bli faster. 
Typ världens bästa grej.
 
Jag började fundera på vad den här lilla minimänniskan skulle få i välkommen-till-världen-present.
Först tänkte jag mig en virkad filt men sen tänkte jag att va tusan, här ska det stickas.
 
Och SOM jag har stickat. 
Jag har stickat till Game of thrones, jag har stickat på middagar med vänner och jag har stickat i bilen.
De senaste månaderna har jag levt med mina stickor och mitt garn. Nästan så att sambon blivit avundsjuk. 
Så kom dagen då jag stickat klart mitt allra första klädesplagg. 
Size minimänniska.
 
Det var nog tamigsjutton ett av dom svåraste projekten jag gett mig på men tacka gud för Youtube och den fina tjejen på garnbutiken. 
 
Garnet kommer från Sandnes garn och heter Mandarin Petit. Mönstret är även det från Sandnes garn. 
 
 
 
Di där små knapparna föll jag pladask för. 
Ser ut som små kvistar.
 
När jag ändå var igång så körde jag på och stickade med dubbeltråd för att få till det fina mönstret i halsen och på fickorna. Ska man sticka kofta till sitt syskonbarn ska man gå all in har jag hört.
 
 
Den lilla minimänniskan hade dock aningen bråttom ut till världen så han fick allt vänta lite på sin kofta.
Så kan det ju gå ibland.
Han verkade dock inte mindre glad för det.
 
Och jag, jag har fått mersmak.
Så kanske att det blir mer av den här varan framöver.
Den som lever får se.
 
 
Upp